Det här är galet.

 

Det var 7 månader sedan jag skrev sist. 7 månader och så sjukt mycket har hänt sedan dess. Så sjukt mycket, fast samtidigt nästan ingenting.

Det är lite jag har hoppat över att blogga om som jag nu tycker kanske är värda att nämna lite sådär i förbifarten. Jag går inte längre i skolan; den ångest jag hade, som jag fortfarande har till viss del, satte stopp för det. Jag tror nog att min ångest har framgått en del av bloggen, men den ledde i alla fall till att jag blev väldigt deprimerad. I januari förra året var det som värst. I januari 2013 stod jag med en väldans massa piller i handen och tänkte ta slut på det hela, men som tur är gjorde jag det inte. Jag valde istället att spendera en timme i T-shirt i en snödriva; ett konstigt val, men jag tyckte det var en bra idé just då. Den kvällen var även när mitt välmående tog en helvändning och jag istället blev lite hypomanisk.

 

Det känns extremt konstigt att tänka tillbaka på hur jag mådde då, för jag ville verkligen inte leva. Idag är jag jätteglad att jag inte gav upp; idag mår jag faktiskt bra. Jag går inte i skolan nu heller, men jag jobbar och jag kan till och med säga att jag är bra på mitt jobb. Ångesten finns där, speciellt när det kommer till prestation, men den är tusen gånger bättre än den var förut. Jag tror att jag har börjat inse att alla kan göra misstag och jag måste låta mig själv få göra det; jag har börjat våga ställa frågor och acceptera att jag inte kan vara perfekt i alla lägen. Jag är absolut inte helt 100 procentig än, men jag vågar nog påstå att jag mår bra.

 

Vikten däremot. Ja, den kretsar kring samma gamla siffror. 53.4 låg den på i fredags. Vikten ska fortfarande neråt; där har inget förändrats. Det är lite skrattretande; jag har hållit på med "det här", vad det nu är, i två och ett halvt år och jag har inte kommit någonstans överhuvudtaget. Lyckat.

 

Men hej igen. Kul att ses.